Sayonara!

Hej Kibojaner!

Här kommer vår sista rapport på denna blogg som täcker våra tre sista träningsdagar här i Japan.

Söndagen inleddes trots sömnbrist med tre timmars morgonträning på Konnou Dojo med start kl 09.00 tillsammans med en blandad grupp med flera äldre, en större barngrupp och en del däremellan. Bara att besöka Konnou Dojo var en upplevelse att minnas eftersom dojon låg i ett tempel, inklämt mellan Shibuyas skyskrapor mitt i Tokyo och från fönstret fick vi se en och annan Shinto-präst i full färd med vad nu Shinto-präster gör på dagarna. Träningen inleddes och avslutades med rengöring av golvet med trasa på traditionellt vis och under själva passet, som mestadels bestod av uchikomi och ji-geiko, blev vi alla imponerade av barnens tekniska skicklighet. Dessa barn ska även hålla en uppvisning i Nippon Budokan vilket såklart i sig är djupt imponerande.

Efter träningen var alla helt slutkörda på grund av de föregående dagarnas hårda träningspass, värme och sömnbrist vilket resulterade i att alla sov middag i ungefär en timme innan kvällen då vi gick till en restaurang och åt yakiniku tillsammans med Hashimoto sensei där vi förutom att äta god mat och umgås fick goda tips och råd av honom och han analyserade även våra filmade matcher från lördagens träning.

Under måndagen delade gruppen upp sig eftersom vi hade lite olika ärenden att utföra. Vi träffades dock igen på kvällen då vi återigen tränade på en blandad barn/vuxenträning där den större delen av passet bestod av ji-geiko (dock då bara med de vuxna). Detta var veckans överlägset tuffaste pass, inte på grund av att det vi gjorde var särskilt jobbigt utan på grund av värmen och fukten och under passets gång upplevde vi olika symtom som tunnelseende, yrsel och (konstigt nog) frossa. Tröttheten som uppstår är svår att beskriva då den skiljer sig markant från att ta ut sig konditionsmässigt eller muskulärt. Efter passet var alla kläder och bogu så blöta av svett att vi lika gärna kunde ha badat med allting på vilket visade sig vara olägligt då det inte fanns några duschar! Problemet löstes dock med ett snabbesök på ett lokalt onsen.

Med avseende på måndagens träning är det föga förvånande att tisdagen till stor del bestod av vila och återhämtning, särskilt med tanke på att vi hade resans sista träning på Ida Technos med Hashimoto sensei på kvällen. Trots att träningen var i Saitama och således ganska långt bort var det utan tvekan värt det då alla deltagare var mycket duktiga och detta pass blev ett värdigt avslut på vår resa.

Sammanfattningsvis kan man säga om dessa knappa två veckor att vi har fått uppleva bra kendo av flera olika slag, vi har tränat med tekniska barn, snabba Highschool-studenter och luriga gamla mästare som alla har lärt oss något nytt om kendo. Dessa lärdomar kommer vi nu ta med oss hem och förhoppningsvis implementera i vår egen kendo, och vi är överens om att detta inte blir vår sista kendoresa till Japan. Med detta sagt avslutar vi både vår resa och denna blogg.

Vi ses på träningen!

Bushizo International
Konnou Dojo